Silver
Silver är ett grundämne, en av ädelmetallerna, förkortas Ag som står för Argentum (latin). Silvret vi använder i smycken i Sverige idag
är ofta 925 sterlingsilver. Det är en legering (blandning) mellan silver och koppar där silverhalten är 92,5% och kopparhalten 7,5%. Rent silver finns också men är inte lika vanligt, det stämplas ofta 999 eller 999FS. I
Sverige får silver med en högre renhetsgrad än 83% säljas och kallas för äkta silver. Men 830 ("Verk silver") används mest i bordsbestick.
Jag arbetar mestadels i silver men tar ibland emot
beställningar i andra metaller. Fördelen med silver är att metallen är förhållandevis billig jämfört med guld. Då behöver jag inte snåla med materialet, utan kan tillverka generösa stora smycken
till humana priser. Silver är mjukare än guld vilket medför att det blir repigt fortare. Silver oxiderar (reagerar med syre) och blir svart med tiden därför behöver du putsa silversmycken lite då och då.
Hur ofta just du behöver putsa ditt smycke är svårt att säga eftersom vissa av oss utsöndrar mer av de salter som påskyndar den reaktionen. I vissa extrema fall svartnar silvret bara på en vecka
medan andra kan ha sina smycken ett år utan att putsa dem.
Guld
Guld har kemiska beteckningen Au och smälter vid 1064 °C.
Guld som skall
arbetas till smycken måste legeras (blandas) med andra metaller för att få tillräcklig styrka.100 % rent guld är detsamma som 24 karat (skrivs 24K). Detta rena guld utan inblandning kallas för finguld och förekommer mest
i form av tackor av varierande storlek. När rent guld legeras blir guldhalten lägre och vid 58,5 % guld är finhalten 14K. Smycken med lägre finhalt räknas inte som guld och får inte säljas som guldsmycke i Sverige. Dessa
får inte heller ha stämplar som gör att de kan förväxlas med guldföremål. Guldprodukter som säljs i Sverige ska vara stämplade enligt lagen om ädelmetallarbeten.
Vad
är äkta guld?
Det man i dagligt tal kallar för äkta guld är en legering bestående av minst 14K (58,5 %, 585 tusendelar) guld. Det ska vara lika mycket guld rakt igenom – inte bara på ytan. Man
kan inte se på ett föremål hur mycket guld det innehåller och inte heller känna det på vikten; färg och lyster kan uppnås genom polering och/eller ytbeläggning. 18K är välbekant för de flesta,
eftersom det är den helt dominerande finhalten i Sverige. 18K innehåller 75 % (750 tusendelar) guld och 25 % andra metaller. Från första juli 1988 är lägsta finhalt för "äkta guld" 14K, tidigare var det 18K.
Syna stämplarna.
Det räcker inte med att finhalten stämplats in för att halten av guld ska godkännas som äkta. Det måste finnas minst en stämpel till, en namnstämpel
och/eller kontrollstämpeln Kattfoten, för att garantera den saken.
Titta efter stämplarna. Lär dig hur en äkta vara ska vara stämplad. Inga stämplar behövs för arbeten i guld eller
platina som väger mindre än 1 gram. Silver behöver inte stämplas alls. Dessa föremål kan dock stämplas på frivillig basis.
Färgen på guld säger inget om äktheten.
Det är inte möjligt att avgöra äktheten på färgen. Beroende på vilka metaller eller metallsammansättningar som guldet legerats med förekommer stora färgvariationer. I stort sett alla regnbågens
färger; röda, gula, gröna, blåa, purpuraktiga och vita färger förekommer i många nyanser. En annan faktor som komplicerar bedömningen är att även oädla metaller kan blandas till legeringar som i välpolerat
tillstånd har exakt samma färg som en guldlegering och är därmed omöjlig att skilja från äkta vara.
Här följer en kort översikt över de mest använda färgtonerna
där guld är basen och oftast förekommer i 18 karat (dvs 75 % guld).
Rödguld.
Denna färg är både den äldsta och mest välkända. Den röda färgen
uppnår man genom att legera guld med koppar. Rött guld har alltid varit populärt. Detta tillverkas i regel med en finhalt av 750 tusendelar (75 % dvs 18K) guld och nedåt med lägre guldhalter. Genom att byta ut en del av kopparn mot
silver med bibehållen guldhalt fås en mindre röd nyans som går mot gult till gulgrönt ju mer silver som ersätter kopparn. Här uppe i Norden föredrar vi de lite rödare nyanserna. I Sydeuropa är gulare guldlegeringar
vanligt. Den helt dominerande guldlegeringen i Sverige är den s.k. roséfärgen, vilken består av 75 % guld (18K), 8-9 % silver och 16-17 % koppar.
Hamilton
Kallas en annan färg
som blivit vanligare i Sverige de senaste åren. Den är något gulare än roséguldet och innehåller mer silver och mindre koppar. Zink förekommer som legeringsmetall i mindre mängder i gjutna smycken i 18K och är
vanligare i 14K föremål.
Gult och grönt guld.
Här har man legerat guldet med alltmer silver (och i sällsynta fall kadmium) och därmed mindre mängd koppar. I grönt
guld har allt koppar ersatts med silver.
Vitguld
Är en legering av guld och andra metaller än bara silver och koppar. Det krävs någon annan metall som påverkar legeringens färg
så intensivt att guldets gula färg inte framträder, utan legeringen får en rent vit färg, vitguld. En 18K vitguldslegering innehåller exakt lika mycket guld som en 18K rödguldslegering dvs 75 % rent guld.
De bästa metallerna som legeringsmetaller i vitguld har visat sig vara nickel och palladium.
De senaste årens alltmer påträngande nickelallergiproblematik har tvingat fram nickelfria vitguldsalternativ.
Här har den svenska branschen legat i frontlinjen och löst problemen. Praktiskt taget allt svensktillverkat vitguld som säljs i dag är nickelfritt. Dessa legeringar används till alla typer av smycken. Vitguld har ingenting med platina
att göra mer än att de liknar varandra i färg. Platina är ett grundämne precis som guld, silver, koppar osv. Vitguldet togs fram vid sekelskiftet som ersättning för platina, då det började bli ont om platina och
priset följaktligen steg avsevärt.
Karat = guld i 24-delar
Karat i ädelmetall står för halten guld i en guldlegering och kan lätt översättas till viktprocent.
I det Östromerska riket tillverkades guldmyntet "Solidus" från 300-talet till 1100-talet. Detta blev det dominerande handelsmyntet i hela medelhavsområdet. 24K är 100 %, det vill säga rent olegerat guld. Karat i ädelmetall är
alltså inte detsamma som carat i ädelstenar, vilket istället endast anger en ädelstens vikt.
Skilj alltså på:
Karat = halten guld.
Carat = vikt på ädelstenar
(1 Carat = 0,2 gram).
I Sverige använder de flesta tillverkare av smycken fortfarande karatbeteckningen för att ange guldhalten. Men i många andra länder anger man istället halten guld i tusendelar, så i de svenska guldsmedsbutikerna
förekommer båda varianterna. När 14K uttrycks i tusendelar anges alltid 585 och inte det exakta värdet.
Guld – så får du det blankt och fint
Guld missfärgas
normalt inte, men det kan behöva rengöras ändå. Särskilt i rörliga delar, fördjupningar och fattningar samlas smuts, tvål och kosmetikarester. Guldsmyckena rengörs enkelt med mjuk tandborste och diskmedel. Smyckena
sköljs och torkas med en mjuk trasa. Fattningar som inte är öppna från undersidan samlar också smuts, men denna är mer eller mindre omöjlig att få bort, något att tänka på när man köper
smycket. Någon gång varje år bör smyckena lämnas in till guldsmeden för översyn och rengöring i ultraljudbad.
Silver oxiderar
Silver oxiderar (dvs reagerar med syre) då bildas
en gulbrun missfärgning på ytan. Om man inte putsar så blir smycket så småning om helt svart. Lättast putsar du ditt smycke med vanlig silverputs som du enkelt köper i "rengörings hyllan" i en större
välsorterad matvarubutik eller hos en guldsmed. Hos guldsmeden hittar du även en liten burk med vätska som du kan sänka ner ditt smycke i. Fördelen med "silverdip" är att vätskan tränger in i trånga utrymmen
där det annars är mycket svårt att komma åt.